Uti vår hage

Alltså den här Faló.

Han är den klart bästa seriefigur som finns. Har ni läst Uti vår hage? Om inte, gör det! Man sitter och skrattar tills tårarna sprutar, han är en sån slusk och tror sig vara så intellektuell så.
En bra serie är när Faló himself ska vara vrålbajs och skaffa sig en tatuering. Faló sätter tatueringen mitt på magen och stolt går han genom stan. Faló har tatuerat sig med ett kinesiskt tecken. Vet han vad det betyder? Nej..
Efter skratt och påtryckningar från hans kvinnliga vänner beslutar sig Faló för att ta reda på vad det kinesiska tecknet betyder. Han stövlar in till en kinesrestaurang -"HALLÅ!! Jag skulle vilja veta vad det här tatuerade märket betyder!" En slemmig kineskock tittar underligt på Faló och säger: -"Inte den blekaste aning, höddudu!" -"Men va fan, ni är väl kineser? Ni har ju en kinesrestaurang!" En annan kineskock stiger fram och säger så här -"Jag skulle säja att det där betyder "blekfet gaphals med hjärna som en pingpongboll." Känner man Faló rätt, blir han ursinnig och gapar hit och dit tills han lämnar restaurangen för att dra till Kina.
Serien avslutas med att Faló får reda på vad hans tatuering betyder. Penna.

LÄS Uti vår hage!!

Amigo Insulator medium

Så där. Nu får Lebrius ett nytt stalltäcke. Jag använder absolut inga andra stalltäcken än Horseware´s. De är klart bäst. Både stil-, passform- och prismässigt. Dessutom är de jätte snygga! Inget strö fastnar i täcket och de är jätte bekväma åt hästen. Lebrius har tidigare haft ett gammalt Amigo Insulator täcke som tyvärr har haft fel storlek. Nu ska han få ett nytt, i rätt storlek! Pris för detta täcke 70€.


Sen tycker jag om Hansbos vinterttäcken. Varma och bekväma. Lätta att spänna fast och plus för den stora svanskappan!

Silverpilen mimsan

När jag fick mitt körkort fick jag köra med farsans mercedes. Nice tänkte jag, men som alla andra adertonåringar ville man ju ha en egen bil. Jag visste precis hurudan bil det skulle vara. En silvergrå Opel Astra -97. Punkt slut. Så blev det. Bilen köptes från Jakobstad, förra ägaren var en läkare från Jakobstad som hade haft in bilen på service titt som tätt, nu hamnade bilstackaren hos mig...



Min Opel har gått som klockan alla år. Konstigt nog.. Nämde jag att jag sällan använder motorvärmare? Ser ni, min lilla silverpil startar hipphapp fast det
är -30 grader. Hälsosamt, nja knappast.. Sen är det ju så att jag väldigt ofta har henne att gå på tomgång. Hälsosamt, nja knappast... Men då måste jag ju faktiskt säga att jag har nog skött min lilla pärla också. En rejäl omfattande service så där huxflux, ett par gånger har jag haft bilen på oljning, så ni vet, min Mimsan är minsann inte rostig!! En sak är dock lite underlig, hon slukar olja. Vad kan det bero på? Jag vet precis när det är dags att fylla på.
Tyvärr har åldern gjort sitt och silverpilen har börjat förfalla. Fan, jag som var så duktig på att ha henne på service, nu ligger jag efter. Skit. Termostaten krånglar, eller det vill säga, fungerar inte. Sätesvärmaren har gått sönder. Trodde det var så enkelt som att byta säkring, men iom att sätesvärmaren och cigarettuttaget hör till samma säkring kan det inte vara så, eftersom cigarettuttaget fungerar. Silverpilen saknar nästan alla skvättlappar då racer Rita kört för hårt på isen.
Någon ny bil vill jag inte ha. Mimsanlimsan är billig, lätt och liten att ha.

Fast en BMW X5 skulle sitta fint...

Metallspaden från helv..

Idag visar temperaturmätaren på -20 grader. Jahapp, där kommer den kalla vintern. Jag som varit så nöjd med några få minusgrader.
Jag har hoppat med unghästen, gick riktigt bra! Gud vilken energi han har.. Alla heta hästar dras till mig :)

Igår var en sämre dag. Jag hatar sådana dagar. Jag var trött. Trött i benen, trött i huvudet. Havren var slut i mangeln, sååå, jag fick hoppa i hjullastaren och köra till torkrian (där har vi vårt havrelager, 4 st stora silosar)Då är det ju självklart massor med snö så det är bara att börja ploga. När jag väl plogat klart ska jag öppna de stora dubbeldörrarna av plåt, och det är ju givetvis massor med snö utanför dem. Jag kryper in i torkrian för att leta efter en spade. Jag hittar en metallspade från 60-talet som förutom att den är fruktansvärt värdelös, så är den dessutom sönder. Men jag börjar mocka och skrapa med den. Till slut kan jag öppna dörrarna. Hoppar in i hjullastaren, och kör skopan under silosen. Hoppar ut ur lastaren, klättrar upp på en ranglig stege intill skopan och öppnar silosen, ut rinner härlig fin havre. För typ 2 minuter. Havren är slut. Voi neeee säger jag och en massa andra barnförbjudna ord.
Då är det bara att klättra ner, in i hjullastaren och backa undan. Stänger de stora dörrarna. Nu har vi ju endå mer havre, men jag måste öppna nya likadana stora plåtdörrar. Och där är ännu mer snö.... suck. Jag skiter i allt och kör tillbaka till stallet med en halv skopa med havre.



Dessutom är dottern sjuk. Hon har fått ögoninflammation och har sjuk hals. Stackarn.

På tisdagar är manegen bokad för NyCarleby Hundvänner. Här var det hundraser av alla de slag! Hästarna var livrädda och vågade inte komma in. Man begriper sig inte på djuren ibland. Vi fick hämta dem en och en. Hästar är så lustiga..

Hovslagarkurs

Min sambo har anmält sig till en hovslagarkurs med Peter Haga. Eftersom han har en tjej som äger x antal hästar så har hästarna fått komma med som försökskaniner åt eleverna på kursen. I tisdags körde jag dit den fjärde hästen. Jag må säga, att våra hästar är praktexemplar! Bra hovar och framför allt, så är de gudasnälla! Tänk dig att stå där i 5 timmar medan personer lyfter och skrapar och raspar och skär och tittar och funderar. Titta där på hästens min, aaah typ lättaste träningen ever..
Väldigt intressant och lärorikt att fått vara med på kursen, ibland har jag haft en sån tur att någon kursmedlem varit borta så då har jag fått ta en hov. Och om ska tro magistern själv, så är det grömt enkelt... ;)



Så alla ni hästägare därute, in och kika under hästen hov! Utan hovar ingen häst. Titta så att strålen är hel och fin, för den är viktig för hästhoven. Ge din häst bra mat, och med bra mat menar jag inte hela invecklade recept hit och dit på mineraler och vitaminer och fan och hans moster. Utan det absolut viktigaste är bra GROVfoder! Nu ska jag inte trilla in på foder, då börjar tangenterna gå heta. Utan det var ju hovar jag pratade om. I alla fall så är det bra att kunna slå dit en tappsko eller också ta bort en sko. Att våga spika i hoven är också en sak, blev lite förvånad hur högt upp man kan spika in sömmarna. Och det är klart, spikar man nära hovkanten, kan det ge förödande konsekvenser om hästen trampar av sig skon. Dvs kanterna på hoven kan riskera att gå sönder.

Japp nästa veckas tisdag är vi på gång igen!

GRATTIS!

Melker, 16.01.2010.
Ett år har passerat. Folk säger om och om igen att tiden går fort med barn och de har för tusingen helt rätt!
Melker blev stor fort. Han har alltid varit stor. Han fick tänder tripp trapp trull och vid en ålder på 1 år har han 8 tänder. Han började sitta och krypa tidigt och han gick sina första steg som 10 månader. Det känns som om han aldrig "hann" vara den där lilla bebisen som bara ligger och jollrar.
Men jag älskar min lilla prins precis för det han är och han är en riktig klippa. Han har varit med mig i stallet sen tremånaders åldern och han har alltid sovit...

TACK MIN SÖTNOS FÖR ATT DU FINNS, du betyder allt för mig.



Jag ska bära dig över stock och sten
tills du kan stå på egna ben.
Jag ska hålla din hand genom livets snår
och finnas vid din sida vilken väg du än går.

Jag ska skydda dig mot all ondska som finns,
jag älskar dig så min lille prins

/mamma

costa concordia

Hur kan ett sånt påkostat och stort kryssningsfartyg ha kommit så långt ur kurs och dessutom gått på grund? Helt otroligt! Man kan ju liksom inte bara chansa och kryssa lite varsomhelst heller... Ska bli intressant att läsa haveriutredningen.


När jag åker med kryssningfartyget Kristina Katarina i februari ska jag ha en ficklampa med. Det lär bli mörkt då strömmen går.

Träna i snö

Åååå vår travbana är full med plumssnö! Perfekt att träna styrka i hästarna!
Lebbelabbe var pigg och framåt idag! Vi travade två varv och sen tog vi sista varvet i galopp, jag måste faktiskt säga, att den hästen har grym fysik! Inte svettig eller trött efter dagens pass!! Då kan jag också säga, att Suspori däremot, blev flåsig efter ETT varv... Enorm skillnad på kallblod och halvblod! Man förstår varför det är så viktigt med special klasser för finskahästar, för de har inte samma fysik som halvblod. Det är bara så.

När jag gick förbi hagen så såg jag att Lebrius och Dreamy stod och åt från samma lunhhö. De som var värsta fiender vid första ögonkastet. Tänk att alla hästar faktiskt kan komma överens och alla medlemmar i flocken hittar sin plats till slut. Man kan inte annat än le då man ser hästar stå med varandra och bara njuta. Att våra hästar får vara tillsammans betyder mycket för deras välbefinnande!

Och just det, som jag tippade, Lebrius hade tappat sin högra framsko igen. Tror ni jag hittar den?! Nää... Tyvärr har snön för stor makt. I sommar får jag springa i hagarna och plocka upp alla Lebrius vinterskor och förvara dem till nästa vinter.
Innan sommaren har jag ett helt lager av högerskor åt Lebrius. :)

Ha en bra dag!

Tävlingskalendern 2012

Nu är det ett nytt år och man får ta och kika i tävlingskalendern. Nu är jag dock lite tidigt ut, för alla tävlingar har inte publicerats ännu.
En hel del fälttävlingar är klara,
- Niinisalo 12-13 maj, där är det planerat in nationell start med Suspori i Suomenhevosten helppo. Oklart ännu hur det blir med Lebrius. Måste testa honom först på terränghinder!
-NURK 16-17 juni, definitivt start med båda hästarna! Kanske även någon annan?
-Niinisalo 14-15 juli. Där räknar jag start med båda hästarna. Lebrius harrasteklass och Suspori suomenhevosten helppo. Men det lutar lite till att vi åker till Falsterbo Horse Show den helgen så Niinisalo hänger endå lite löst just nu..

Min plan är med Lebrius att han ska bli fälttävlanshäst. Jag kan aldrig någonsin komma ur mitt fälttävlansskal.. En gång fälttävlansryttare, alltid fälttävlansryttare. Jag tog ett steg bakåt för något år sen, men jag kan bara inte sluta med fälttävlan! Det går bara inte. Hästarna fullkomligt älskar fälttävlan! Det är det som driver mig mest.

Titta bara här




Så nöjd häst efter dagens felfria ritt, jag själv tittar efter syster som borde dyka upp vilken sekund som helst.




Vi, jag Suspori & Lebrius, kommer att tävla på regionalhoppningar minst en gång i månaden för att hålla banhoppningen i trim. Mitt mål med Lebrius på tävlingssidan är helt enkelt bara rutin, alldeles för tidigt för att säga vad vi ska träna på.. fast det kommer att vara massor.. :)

Igår tränade jag 20 åringen i manegen och hon kändes så fin och mjuk... härliga häst. Vi rider korta bitar, ca 20 minuter. Skritt trav och galopp.

Suspori fick komma ut i terräng, han var så nöjd att få sträcka ut ordentligt efter veckans träningar i manegen. Vi hade sällskap av Tove och Rasi. Det var härligt fint, mjuk underlag och snöflingor stora som bollar dalade ner. Behöver jag ens säga att vi inte kunde hålla oss för en galopp?

Senare på kvällen longerade jag Lebbelabbe ute på ridbanan, han fick plumsa ordentligt och han rörde sig kanon! Finfina Litauiska buse. Han glänser och har riktigt kort och fin sommarpäls, me like.

Ha en trevlig dag, det ska jag ha. Är nämligen ledig idag. Skönt.

Ja hästarna ja

Med tanke på gårdagen så gick min 20 åring kanon bra idag. Hon var så mjuk och fin. Helt otroligt egentlgen med tanke på hennes ålder...
Jag förtränger mina tankar om att betäcka henne igen.. för det första, jag vet inte vilken hingst jag skulle välja, för det andra hon är 20 år gammal och för det tredje så har jag redan en handfull hästar. Men om jag inte betäcker henne, vad ska hon då användas till...?
Nåå jag hinner nog fatta mitt beslut, fast jag vet nog redan vad det är. Egentligen.

Lebrius har varit galen i två dagar. Helt underbart då man köpt ny häst och den får fnatt efter någon månad. Men vaskahenointvatina. Jag är född envis.

Red Tove nya hoppa igår och hon var definitivt så mycket finare och mjukare än då jag red henne för första gången, dressyr det hjälper.

Ska träna i manegen idag, har satt dit en stereo så då ska jag lyssna på musik och rida ranka.

Måndag är endå den sämsta dagen i veckan

Ni vet när man är så där löjligt på hugget och sen skiter sig allt?

Det började när jag skulle iväg på 6 åringen jag hann knappt få foten i stigbygeln när han skuttade iväg. Bock bock och hopp hopp. Fast jag är ju inte så lätt att slänga av så där satt jag, fastgjuten som betong. Höger fot hann jag aldrig få i stigbygeln... Unghästen fick minsann jobba den dagen. Får nog dock skylla mig själv då han vilat helgen.

Nästa "olycka" var 20 åringen. Suck. Åter igen gick det inte att ta en lugn tur längs vägarna utan damen trycker på och hoppar och tvärar.. Lugnare med åldern??! Yeah right... Av någon orsak lossnade höger tygel så där satt jag med ett stengalet sto och hade bara en vänster tygel att rida med. Blev att hoppa av i farten.. Tur att man har balansen kvar, akrobatik Rita. :)



Min knasiga pensionär.

Fick vi verkligen inte ett underbart vinterväder på nyårsafton?? Vi höll Halv Åtta hos oss finale här hemma hos oss och det var ännu mer perfekt med den fina fluffiga snön som kom ner.


Melker kollar in den första snön för i år.


En typisk vintermorgon vid Ranchen...








Vintern är nog så vacker...




Jag och en annan tönt.

Det nya året

Nu är det alltså redan 2012. Herregud så åren går.

Händer mycket detta år. Jag själv fyller 30 år i oktober och Stall Åminne firar 40 i år. Verkar som om år 2012 är ett party år! Vi kommer att ordna massor vid Stall Åminne, dressyr-, hopp- och fälttävlanstävlingar, allt i 40 års anda :) Välkomna då!!

Min Melker fyller ett år den 16 januari. Underbart! Vi ska nog ordna ett litet kalas då!




Lebrius är en mästare på att tappa skor... och alltid samma. Högersko. Jag blir snart galen. Ni vet hur en hov kan se ut efter x antal tappningar. På höger sida om hoven finns knappt något att spika i, så om jag känner min nya kuse rätt, så är skon snart ett minne blott igen. Tippar på i helgen eller nästa vecka. Dessa gånger hatar jag våra stora hagar och varför man inte har en tränad hund som kan nosa fram skon under snön.

Igår kväll var det hoppträning för Emma Broända. Jag red Suspori den här gången och jag måste säga att det gick nästan klanderfritt. Vi red ganska knepiga övningar och i vår manege finns inget extra svängrum överhuvudtaget. Han var så mjuk och vacker och övningarna kändes otroligt bra med honom! Fina fina finnhäst.
I vinter och i vår ska vi träna på breda oxrar, för det har varit hans problem, han kan ännu inte riktigt sträcka ut ordentligt. Men det ska vi träna tills nästa säsong.


I februari åker vi familjen på kryssning i Karibien. Å det ska bli så underbart att få komma loss och bara njuta!!! Det kommer att bli så himla sköööönt och bara suga åt sig sol och vita stränder.




Det om det, nu blir det att åka till bokföraren.