Jag är verkligen ridsugen, saknar doften av hästsvett och framför allt saknar jag mina hästar! Jag vill påbörja inridningen av Pangpang, 3 år, och vidareskola Suspori.
Graviditeten då? Jag är i vecka 36, så det går på det sista nu. Båda syskonen föddes i vecka 40, så det är några veckor kvar. Bara att härda ut! Min största utmaning just nu är inte min stora mage eller svällda ben, det är parveln på 2,5 år som tar energi. Tänk stackars pojk... instängd hemma med en höggravid morsa som inte kan ge pojken den tid och lek som han faktiskt behöver. Vår enda gemensamma hobby just nu är att köra gräsklippare. Jag sitter. Han styr. Glädjen är stoor när pappa kommer hem från jobbet, för då händer riktiga grejer!! Inte halvtaskiga försök till städning, bakning eller lek.
Men snart lille son, är mamma tillbaka!
Bebisen i magen växer som den ska. Även fast vi varit på extra ctg röntgen då babyn har hållit sig lite i nedre kant i tillväxten. De menade att babyn är för liten helt enkelt. Man blir ju orolig då man ska på extra kontroller, men innerst inne visste jag att bebisen är ok, för den är sjövild och ger inte mamma så många pauser som de tidigare barnen. Jag resonerar ju som så, ju vildare destu starkare.
Ctg röntgen var ok, fin puls och bra aktivitet, vi fick till och med registrerat barnets hicka. :)
På ultrakontrollen i vecka 35 vägde barnet ca 2,7 kg och beräknas väga runt 3,5 kg när det föds, vilket låter toppen eftersom föregående barn vägde 4,5 kg vid födsel. En långdragen och knepig process som slutligen slutade i kejsarsnitt, minns så väl barnmorskan första ord när Melker togs ut från min mage "OJ vilken stor pojke, det här skulle aldrig ha gått"
Får se hur det går den här gången.
I helgen är det fälttävlans lag FM vid Nurk, jag tänker vanka mig dit och andas lite hästsvett. Och tipsa syrran förstås, som startar två hästar den helgen. Lyckans ost :)
Det om det, dags att köra gräsklippare!
Ha det bra gott folk
