Toro

Steg upp som vanligt lite före 06 och började bege mig till stallet.

Detta för att jag ska hinna med utsläpp innan barnen (läs Melker, två år) vaknar.

 

Här kör jag med Stall Åminnes egen elbil, världens bästa inköp ever!

De flesta av våra hästar har fri tillgång till hö. Men några utfodras med småbalar och det handlar om tre hagar med sammanlagt 7 hästar, resterande 18 hästar har fri tillgång ( sammanlagt tre hagar med varsin storbal)

 

 Elbilen, som heter Toro, laddas nu som då.

Den är utrustad med sex stora härliga elaggregat som håller Toron vid liv i flera körtimmar.

På instrumentbrädan finns ON/OFF nyckeln, kippen, bakåt-framåt, tuta, lampor och elmätare.

Det som är charmigt med Toron är att den låter piip piip när man backar, det ljud som är obligatoriskt för lastbilar.Annars är Toro tyst som en mus, inget brummande, inget utsläpp, helt naturvänlig. Elbilen är inte riktigt lat heller ska ni veta! Den far iväg som en silverpil mellan stallarna och alla hästar vaknar till liv när de hör det välkända piip piip ljudet av Toron.

För djuren betyder Toro = mat.

En hit när man har hästar på rymmen! Bara att lägga i backen piip piip så kommer de springades i otakt med dreglet rinnades nerför mungipan. Dumsnutar ;)

Bilen har ett flak där man kan lasta höbalar, sadlar, dressyrstaket, bommar, hinderstöd eller varför inte en soffa

Toron är bakhjulsdriven och är ingen terrängbil av stora mått, i riktig plumsnö eller helt vanligt stallsrapa är Toron besegrad. Men är chauffören dum får kroppen lida.

Läs: mocka snö, sanda, gasa, backa, lyfta, svettas, gå för att hämta hjälp.

 

Eftersom jag blir trött i benen nuförtiden, bestämde jag mig för att ta Suspori på släp ut till hagen.

Gick fint, förutom de två extra höbalar jag hade på flaket, Suppen tyckte de såg riktigt smaskiga ut..

 



 



Och nu smakar morgonkaffet så otroligt gott!!