Den där personen

Har ni någon gång funderat på hur det skulle vara att ha en person som man kan dela och diskutera allt med? En människa som kan och vet och ger otroligt med stöd?

Jag vet. För jag har just en sån underbar person, min syster.

Hur underbart det är när man kan sätta sig ner med en kaffekopp och fundera kring hästeriet och livet? Vi har oändligt många timmar pratat med varandra om våra liv och hur vi ska ställa oss till det. För ni alla som äger eller jobbar med hästar vet att man inte kan allt och hur guldvärt det är att ha den där personen som man alltid kan prata med och få svar. Det behöver nödvändigtvis inte vara en syster, utan även en fin kamrat/mamma/pappa.
Vi pratar och funderar om allt, banhoppning, hästar, ridning, skador, människor, livet, barn, hundar och tävling.
Och vi kan alltid hjälpa varandra. Jag är så lyckligt lottad då jag har min själsfrände så nära mig, vi åker oftast på samma träningar och tävlingar, ställer upp för varandra i vått och torrt. Vi bygger och renoverar och rider och äter tillsammans. Bara sovandet fattas :)

Som till exempel den gången som vi red tillsammans i manegen och jag fick bekymmer med hästen. Tänk vad härligt, då hjälper hon mig genast utan att fundera, tjatar på, ställer upp, ger bra tips. Och det säger jag bara, hästen och jag började jobba som ett igen. Det är så himla bra att ha ett par extra ögon som tittar då och då. Inte bara när man är på träning, utan i det vardagliga jobbet.



Vi är som Knoll och Tott, Piff och Puff, Batman och Robin. You name it.

Tack.