Jag åkte iväg till Nyykaabis gräsklipparfabrik för att hämta vår nya gräsklippartraktor. En riktigt stygg jäkel som klipper utav helvete, en s.k bioklipper. Varken gammalt gräs lämnas efter klippningen eller uppsamlare behövs då den spårlöst klipper bort gräset. Hur coolt är inte det?
Nå de körde upp traktorn på Muuli kärran och jag åkte hem i hopp om att karln sku vara hemma så jag får hjälp med att få ner åbäket från kärran. Men ingen karl syntes till och jag är för rastlös för att bara sitta och stirra, så.... jag hämtade två ruttna plankor som jag tänkte, i min brillianta plan, att jag skulle använda för att köra ner traktorn från släpet. Jag ville inte starta klippern utan enbart rulla den lite bakåt så kärran kippar, det gjorde den också ska ni veta... vilket resulterade i att jag står där, med en stor traktor jäkel i famnen och vet inte hur jag ska få i växlarna, för klippern fortsatte att sakta rulla mig i famnen. Så där stod jag som ett fån med en kippad Muuli kärra och åbäket i famnen. Och dom där plankorna som jag tänkte använda var ju givetvis för långt borta.. Jag önskade att två armar ala 3 meter skulle växa ur min rygg och få i växeln. Men som ni vet händer ju inte sånt. Klippern fortsatte ändå att rulla, trots mina svordomar och svettningar. Och plötsligt händer det. Vi står på fast mark och inget "farligt" har hänt.
Så jag sätter mig i klippern och klipper hela vår gräsmatta i ett huj.
Fina saker.
Sen kan jag störa mig på kärringar som klagar. I en klädbutik kom en dam till kassaexpediten och sa: "Usch vilken hemsk musik ni spelar, det är ju för gräsligt, usch jag måste gå ut, man kan ju inte handla här!!" Jaja stackars lilla dam, vilket förfärligt I-lands problem du har, tänkte jag. Det finns barn i världen som saknar mamma, pappa och rent vatten och du klagar på musiken när du ska shoppa. SUCK alltså.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar