fredag 4 december 2009

Cräppy day!

Eftersom vi håller på och förnyar vårt dygnhus i stallet har vi en provisorisk lösning. Det består av ett traktorsläp som vi fyller med dynga. Detta släp är ju inte enormt stort vilket betyder att det ska tömmas relativt ofta. Idag var en sån dag. En cräppy dag. När dyngan ska tömas.

Det började med att det var -8 grader och traktorn var ju givetvis på utsidan och igenfrostad. Jag minns att man skulle pumppa fram bensinen (äh bränsle heter väl det egentligen, se där, man kan ju ingenting) på traktorns högra sida. Jag pumppade och pumppade och tänkte att snart dränker jag väl hela jäkelskapet också. Traktorn lovade lite men startade inte förstås. Sur som en citron hämtade jag en motorvärmarsladd och en skarvsladd (för traktorn var ju såklart placerad på ett ställe långt från en kontakt) Nå, skarvsladden var ju givetvis för kort så då fick jag leta upp en till. Efter ett par kilometer hittade jag en extra skarvsladd. Tillbaka till traktorn och motorvärmarsladden krånglade och vägrade passa i skarvsladden. Då var jag nära att ge upp. Började gå igen för att hitta en annan motorvärmarsladd och tur som jag hade, hittade jag en till som inte krånglade.


Mockade stallet under tiden och efter ungefär en timme gick jag tillbaka till traktorn. Den startade! Härligt! Men nu va ju fönstren igen frostade och jag fick gå och leta efter en isskrapa. Hittade en i en bil här på gården och gick tillbaka. Till min fasa var isskrapan sönder och skrapade bara två fina sträck. Gaaaah. Nu var jag nära att ge upp igen. Men skam den som ger sig, tänkte jag och gick för att söka en ny isskrapa. Hittade en liten liten blå jävel. Men den gjorde sitt jobb och nu kom nästa utmaning. Att backa för traktorsläpet. Ingen lätt match.

Det är trångt, smalt och man måste backa snett. Men det gick förvånansvärt bra! Jippi! Nu ska jag ju då kippa släpet på åkern och jag fick för allt i världen inte in hydraulslangen! Det gick inte! Jag försökte i en kvart, svetten lacka och jag var arg som ett bi. DÅ gav jag upp! Tänkte aldrig aldrig mer! Jag parkerade hela ekipaget med skiten och allt på gräsmattan och gick in.


Efter 3 timmar ville jag försöka igen. Hydraulslangen gick in! Sen åkte jag iväg till åkern för att kippa bort dygnan, som naturligtvis hade frusit fast. Jag blev nästan tokig. HUR svårt ska det vara egentligen!? Jag hackade med kopplingen för att få dyngan att "hoppa" ur och det fungerade till viss del. Äh, jag sket (inte bokstavligen då) fullständigt i den dyngan som fanns kvar, för jag visste att mandomsprovet fortfarande väntade: att backa släpet tillbaka på plats. Suck och stööön så tufft de var! Den är en väldigt snäv höger sväng runt torvcontainern. Jag minns visdomsorden: "om det är kinkigt, kör SAKTA." Jag gjorde det (fick visserligen ta fram och köra om tusen gånger, kändes det som) och släphelvetet var på plats! YES! Sen skulle betongbiten under släpet som stöd, MEN betongklumpen var givetvis fast frusen. Fast gjuten skulle jag kunna säga. Jag hämtade först en hammare, hukade mig obekvämt under släpet och började hacka och slå för att få lös betongbiten. Utan resultat. Slängde iväg hammaren och sa &%¤!!#¤# för att sedan hämta en grep. Försökte hacka och slå med den också med det gick verkligen inte bra. Slängde iväg den med och hämtade till slut en järnspade. Inget lyckat resultat med den heller. Betongbiten vägrade flytta på sig och den står där ännu på samma ställe, fastfrusen.

Jag struntade i den betongbiten och hämtade något annat som stöd. PHU. Klappat och klart, ska nu bara ta bort släpet från traktorn och parkera det nära ett uttag. Men men men men nej nej nej det ska ju bara inte gå. Jag fick inte ner kroken tillräckligt för att kunna köra iväg. DÅ gav jag upp. Stängde av traktorfanskapet, släckte lamporna och gick därifrån.

I skrivande stund står traktorn, släpet, hammaren, grepen och järnspaden på samma ställe och jag tänker inte göra ett skvatt åt det. Aldrig mer! Den får stå där tills den ruttnar.

Ibland ska kvinns helt enkelt inte göra mansjobb. Det tar dem 20 min och en hel dag för mig! Tyvärr är jag ju envis som synden och SKA klara av det, men idag fick jag se mig besegrad och det är svårt. Svårt eftersom jag kämpat så in i hel*ete hela dagen för att inte se mig själv besegrad av en gammal Case. Men den vann. Den vann den här gången. Men vänta bara....

2 kommentarer:

maja sa...

Haha..vilken historia! Men ingen kan anklaga dig för att inte försöka :) Du är tuff.

vad har då jag gjort idag? Tja, suttit på samma stol o läst vetenskapliga dötråkiga texter hela långa dagen.

Lite olika vardagar har vi jo.

Lena sa...

Tack för ett, eller flera, stora skratt :D
Jaa, kanske ni kunde få rätt att ha nån arbetspraktikant eller såndär via arbetskraftsbyrån eller volontär eller annnan typ (manlig, gärna snygg och muskulös) slav..? :D