Vad det är svårt att hitta en ny häst... Jag blir snart tokig.
Det är svårt efter att ha mist en underbar vän, en som man hann tänka långt in i framtiden med. Dumma häst, komma hit och dö. Va e de fö vits? Men ja, så är det. Jag är ju i alla fall inte ensam om att förlora en häst, eller egentligen har jag ju förlorat två hästar. Aston och Zarah, ett 6 årigt oldenburgar sto som jag fick från Tyskland. Hon blev blockhalt på bakbenet en varm höstdag och det blev aldrig riktigt uppklarat vad hon egentligen blev drabbad av, veterinären menade att benet ruttnade innifrån och medicin kanske skulle kunna hjälpa, en medicin, om jag inte minns fel, som skulle kosta 12€/dag. Herregud. På 8 månader skulle det vara nästan 3000€. Huh. Så vi tog bort henne. Min tanke var ju att spara henne till följande sommar och eventuellt betäcka då, men det kan man ju heller inte med ett sto som trippar på tre ben.
Nångång kommer man att säga adjö till sin häst. Tyvärr. De kommer och går.
Men som tur är har jag den bästa kvar i stallet *peppar peppar* Zacki. Min ones-in-a-lifetime häst. På tal om henne, nästa vecka är det dags för slutkollen! Spännande! Håller tummarna så in i helskotta att hon fortfarande är dräktig!
Imorgon är det hoppträning för Paavo, det ska bli skoj! Suspori lärde sig enormt efter Haagas, hoppas han minns hur duktig han var då! :)
Men... jag vill ha en till häst. Jag känner att häst adrenalinet börjar pulsera. Nå, snart nog! Har nog ett par intressanta, men ingen av dem har det. EN hade det, men den blev såld. TYPISKT! Och jag vet inte ens vad det är, det vet jag bara när jag ser hästen.
Slutligen, ett bra talesätt:
"OM MAN KÄMPAR KAN MAN FÖRLORA,
MEN OM MAN INTE KÄMPAR HAR MAN REDAN FÖRLORAT."
Det ni! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar