måndag 22 september 2014

Tävling 21 september

I lördags styrde vi kosan mot Esse. Det var dags för Esse Horse Show och Ida var anmäld till 40 cm och 50-60 cm på sin 14-åriga ponnyvalack Maximuz. Vi startade en nio tiden på morgonen och kaffetermosen var laddad. Har alltid tyckt att det är så mysigt med dessa tidiga tävlingsmornar.
Maximuz skötte sig fint resan till Esse, som han dock alltid gör, han var också lugn och fin framme på tävlingsplatsen. Vi kollade in hoppbanan, tittade på banskissen och bestämde oss för att lasta ut Maxi. Vi ryktade och putsade och började sadla och tränsa honom. Maxi var hur lugn som helst, fina kloka ponny.
40 cm klassen gick felfritt, de nollade både första fasen och andra fasen. Mamma var riktigt nöjd. Rosetter spelar ingen roll så länge min flicka rider snyggt och prydligt, håller nerverna i styr och är rättvis mot sin ponny. Att gasa och rida som en dåre i 40 cm klass? Nej.
I 50-60 cm fick min dotter verkligen använda skänklarna. Maxi hade tydligen somnat inne på hoppbanan, vilket jag inte sett honom göra tidigare, han brukar alltid tagga till när han får startsignal och utföra den sk "Maxi dansen", men denna klass... lilla flicka. Hon kämpade med smackningar, men Maxi han sov. Han hoppade visserligen alla hinder felfritt, men det gick verkligen trögt. Maxi hade kastat ankar, bokstavligen. :)
Men, två felfria banor. Mamma och dotter var nöjda och det är huvudsaken. Alla tävlande i EHS belönas med sakpriser och denna gång fick vi åka hem med blåa rosetter och en grön ryktborste.
 

Tack till Esse Ryttare.

fredag 12 september 2014

Tobbe Larsson i Nykarleby

Igår kväll var jag tillsammans med Sabina och mamma på en av Arbis ordnad torsdagsföreläsning. Och vi var inte de enda människorna på denna föreläsning, vi satt med 300 andra ivriga människor.
 
Tobbe Larsson, mest känd från Ponnyakuten samt Appassionata, var kvällens föreläsare.
 
 
Han började med att berätta om sin karriär, hur den började och hur idén till Ponnyakuten växte fram.
 
Sen klev han in lite djupare i hur man ska "tänka häst". Hans filosofi är som så att hästar är hästar och de ska leva som hästar. Man kommer alltså långt med sunt bondförnuft och ju mer man tränar och är tillsammans med hästar, desto snabbare och bättre blir man på att läsa av hästen. Mycket handlar om tajmning och vilken position du har nära hästen. Han var viktig med att poängtera att hästar lever här och nu, de står inte i stallet och tänker "idag ska jag göra det jävligt besvärligt för min ryttare alltså..."
Så fungerar inte hästar, de kan inte jävlas och tänka som vi människor.
 
Han är ju något av en problemlösare och han sa att de flesta frågor han får och det han hjälper till mest med, är lastning av häst. Detta återkommande problem hos hästarna, lastningen,
Han gav några små tips och tänk angående att lasta häst. Många gånger finns problemet redan med att hästen ifråga inte ens kan stå uppbunden, för att människan sedan kräver av samma nämnda häst att den ska stå bunden, i trailern/lastbilen, utan problem! Ni vet redan hur det går. Sen gäller ju det att träna, träna och åter träna. Metoderna är många och man får testa sig fram. Han berättade en rolig historia om sin vän Birgitta, han åkte ut till hennes hästgård och under vistelsen lade han märke till att fyra hästar stod i hästlastbilen. De åt lunch, kikade och talade häst, fikade lite till och timmarna flög förbi. När han skulle åka hem stod de fyra hästarna fortfarande kvar i lastbilen. Han vände sig till Birgitta och frågade "varför står hästarna i lastbilen?" Hon svarade att "de ska åka till Stockholm nästa helg, så de tränar på att åka till Stockholm."
 
Det var riktigt intressant och tiden gick snabbt.
 
Hoppas verkligen att Arbis ordnar fler hästföreläsare!
Dessutom är det ju roligt att träffa alla dessa hästmänniskor utanför stallarna!

tisdag 9 september 2014

S U S P O R I



I augusti i år skulle jag ha ägt Suspori i 5 år. Nu blev han såld i vinter då jag väntade vårt fjärde barn.
Suspori kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta då denna stora klimp på 500kg var en utav de snällaste och goaste hästar jag ägt.
 
 
 Vi har åkt land och rike runt, tränat och tävlat. Banhoppning, dressyr samt fälttävlan
 
 
 
Bjuder på några filmsnuttar på honom:

Här tävlar vi nationell fälttävlan för finska hästar


Regiontävling i dressyr, Lätt A:2, placering 5


Suspori & Rita på Louise Haaga träning år 2009
Suppen hade hoppat ca 10ggr innan


Detta är en gammal film från en hopptävling


 
 
Tack Suspori för de nästan 5 åren, ta hand om din nya ryttare nu!