Jag och hästar i harmoni

Nu när jag jobbat med hästar i hela mitt vuxna liv har jag lagt märke till att det syns också på min kropp. Ärr, blånader, minnen.
Ceasar, en tysk jakthäst ala Mumin size sprang över mig när jag skulle hämta in han från hagen. Han trampade rakt över vaden och jag kan säga att snyggare ben får man leta efter. Benet var blått, lila, gult och grönt och det gick inte att gå på. Tack du.
Nångång under vintern blev jag översprungen av en ponny som repade mig på skenbenet. Gick heller inte att gå på och ärret finns fortfarande kvar. Tack du.
Några år senare blev jag sparkad av Belle på Soratie dressyrträning. Jag red Suspori, vi hade inte ens påbörjat träningen. Suspori som bara går och går gick rakt in i Belle som i sin tur gjorde en helomvändning vilket resulterade i att jag såg hennes söta rara bakhovar träffa mig rätt i låret så ridbyxorna sprack. Nu har jag en 10 cm lång repa på låret efter Belles hokkar. Tack du.
Året gick och åter igen lägger Belle in ett märke i min kropp. Hon hoppar rakt på min fot när något, enligt mig totalt onödigt, skrämde detta belgiska sto till att hoppa mig rakt på foten, med sina rara söta hokkar igen. Tack du.
Alla dessa märken finns på mitt vänsterben.

Hacken i huvudet kan vi ta en annan gång.
Hästsport ÄR ju inte farligt ! :)